När jag var liten drömde jag om att bli skådespelare....

Jag har börjat med en ny hobby : djurteater för barn. Kanske tänker någon att jag har blivit tokig i huvudet om jag  håller på sådana barnsliga grejor. Då vill jag säga tydligt och klart: jag är klarare i huvudet än någonsing ! och jag tycker verkligen om det jag gör! En spontan teater med blandning av humör och mina egna sånger skadar visst inte någon. Och jag hoppas att jag kommer att hitta mina tittare och lyssnare bland barn...

En rysk sång som gör mig så rörd


Påskdagen med nya överraskande träffar

Jag vaknade imorse ganska tidigt och kände mig utvilad efter bara 7 timmars sömn. I Sundsvall kunde jag sova ibland 12-14 timmar i sträck och hade så lite ork ändå.
Nu är allt annorlundna. Min kropp vägrar att slösa värdefull tid åt många timmars sömn och reabiliterar sig på mycket kortare perioder. Kan det bero på massa andra faktorer som har påverkat mitt liv positivt( fantastiskt jobb, närhet till dotter, trivsamt område, nya vänner mm), ja det gör det säkert.
Mina lediga morgnar tillbringar jag ute i naturen.
I morse ville jag utforska vägen till Karlsberg slott. Och min 2 timmars joggingsrunda hade flera stoppstationer.
9.00 lämnade jag lägenheten med en liten ryggsäck. Dit packade jag lite mat till min nya bekant - katten Mursik som jag mötte igår vid bryggan.
9.20 var jag framme vid bryggan. Ropade på Mursik kis kis och han dykte upp igen från ingenstans hungrig som varg...





Leos foder smakade gott, inget fel var det på Royal Canin.


Mursik satt nöjd vid bryggan och jag önskade honom Glad påsk och sprang vidare.
Vid Huvudsta djurgård saktade jag steg och hälsade på pony och getter.







Sedan sprang jag fram till Pampas marina.
Men min nyfikna blick fastnade på ett konstigt föremål i skogen. Jag kunde inte avstå från att svänga in och se det.
Det var en stubbe med massa svampar på som såg ut som ett monsters huvud. Vad tycker ni???

Jag fortsatte vidare mot Karlbergs slott och om en kvart var framme. Först satt jag på bryggan och vilade.







OH vad skönt det var att sitta där en stund och bli ompysslad av solen!
Efter en snabb vila vände jag mig om och återvände till Huvudsta. Två träffar till värmde mitt hjärta.







Ha ni en fin dag!!!


Musik och sång är mina hemliga älskare

Jag kan inte leva utan dem. Musik och sång är mer än bara mina intressen. De följer mig överrallt och vi söker tillsammas
 nya utmaningar.


Jag skriver egna sånger och egen musik nästan vardagligen men jag lär mig gärna gamla klassiker...

 

Påskafton ute i naturen

Kvällen var ung. Jag tog en tupplur till klockan 17.00 och väcktes av solens insisterande smekningar på mitt ansikte.
Valet blev snabbt: jag ville ut i den fria och ta en promenad vid Solna strand. Promenaden utvecklades till 2 timmars vandring med massa oplanerade träffar och överraskningar.
Första träffen blev en hemlös katt som bor i närheten av Huvudsta gård. Han dykte upp av ingenstans när jag satt vid bryggan och mediterade. Utan att fråga mig om lovet hoppade han rakt i mina famn och satte sig bekvämt i mina knän.

Imorgon tänker vi mötas igen men då ska jag bjuda honom på Leos foder Royal Canin...


Andra träffen blev två vackra svanar vid Solna strand.


Tredje träffen var min drömbåt Constancia som kom tillbaks innan påsken. Sagoligt vacker i solens sken...



Sedan mötte jag massa blommor...


Sista mötet skedde i 200 meter från mitt hus. De kom springande från skogen.. en påskkanin??????





Och hemma väntade på mig ett påskdukat bord med goooooooooooooood mat!




Glad påsk på er alla!!!!!!!!!!!!


Påskkärringar som trivs ihop

Snart är påsken över men jag lever fortfarande med minnen från skärtorsdag. Då hade jag påskkärrings tåg på min skola. Tio flickor från åsk.2 och jag klädde ut sig till påskkärringar och vandrade rund i hela skolan, besökte varje klass, sjöng två glada sånger om påsken och önskade alla Glad påsk! Vi fick massor varma kommentarer och var nöjda när vi skulle flyga till Blåkulan.
Jag såg ut så här:








När jag kom hem väntade på mig världens roligaste påskkärring- min älskade katt Leo.
Han såg ut så här:


Undrar vem som var det roligaste?????

Min tupp värpte .. ett ägg

Det skojar jag bara, men vi fick ett påskägg på skolan av ledningen. Det kändes jätteroligt att få en uppmuntran och efter pedagogiska caféet som hade varit lättsamt och givande tog jag en promenad till bussen. Jag gick över Liljeholmens bro och fick åskåda en fantastisk solgång. Inte bara detta. Månen satt på himlen och stirrade på mig, fiskmåsarna flög dit och hit och landade som vilsna små  flygplan på belysningsstolpar... och jag förstenad  och överlycklig ...med min kamera och mitt bredda leende...Glad påsk på er!!!!













Irina Nunos webbteater presenterar! Haren och tuppen sjunger om påsken


Irina Nunos webbteater presenterar!


Jag saknar min lilla syster som bor så långt från mig...

Det gör jag verkligen varje dag. Vaknar på morgonen och tänker på henne och hennes alla barn, ber Gud att bevaka henne och hjälpa med alla livets svåra prov.
Min syrra är för mig som mitt andra barn. Jag tog hand om henne när hon var liten och våra blodband är starkare än någon kan föreställa sig.
I alla svåra situationer finns jag där för henne trots all distans och långa separationer.
Min syrra fyllde år 29 mars och jag ville överraska henne med en ny sång. Sången skulle bli en glad hyllning åt henne men min saknad efter henne omvandlades i någon slags sorg och sången blev ganska trist. Så tycker jag i alla fall.
Man behöver inte bähärska språket för att kunna förstå mina känslor.


Mina nya vanor

Imorse när min man såg mina fötter hade han sagt till mig : Hörrruu, har du inte råd med att köpa nya strumpor, du som har alla skåp proppfyllda med kläder..
- Meningen är att jag vill ha så här, svarade jag med ett leende. - Mina elever på skolan har inspirerat mig till detta. Visst går det inte att missa? Och jag kunde få din uppmärksamhet utan att anstränga mig, ha, ha, ha


Igen i "rampljuset"

Jag är en person som måste synas i rutan  hela tiden. Jag gillar att vara i rampljuset på ett och annat sätt.
Jag har börjat med att skicka mina krönikor och bilder till olika tidningar här i Stockholm .
En trevlig överraskning väntade på mig när ett nytt nummer av Läraranas tidning kom ut i torsdag.
Där publicerades en av mina bilder och jag skulle få 900 spänn för detta lilla uppdrag.
Luxit eller hur?
I fredags bjöd jag mina kollegor på skolan på fika och skrev på en lapp:
- Fär jag nio hundra, vill jag dela det med dig i en äppelmelodi? Nej tack, men på fika kan jag visst, bjuda!
De var nöjda minst sagt!



Leo väntar på påsken

Min lilla sötnos Leo längtar efter påsken.
Han älskar leka med fjädrar från påskriset och tjuva dekorations ägg från bordet.
Men denna vår blir det påskfirandet annorlunda. Jag tänker inte pynta påskriset med fjädrar eller dekorara  matbord med ägg. Men god påskmat kommer det att bli. Och påsktupp och påskhare får sin vanliga plats i fönstret.








Ja, tuppen, vänta bara till Irina går ut. Jag ska visa dig vem som äger här!

Att orka bli gammal..

I min ålder börjar man mer och mer tänka på framtiden...Hur mycket kommer jag att orka om 15-20 år? Är jag då lika klar i huvudet, är jag då lika aktiv fysiskt?  Visst, massa saker kan vi själva styra i livet. Att röra på sig vardagligen, äta sunt mat, förebygga stress, hitta egna energikällor, leva i nuet, koppla av och ge och få stora mängder av kärlek - är mina egna hörnstenar.
-Jag lever hälsosamt för att jag inte vill  bli gammal, sa jag en gång till en av mina kompisar.
- Menar du att du inte vill leva ett långt liv? frågade hon med ett leende.
- Nej jag menar att jag vill bromsa åldrandet, svarade jag. Att se ut och vara lika aktiv som nu även om 20-30 år...
- Då kan du uttrycka dig på ett annat sätt, sa kompisen. - Jag lever hälsosamt för att kunna hinna bli gammal...
Hon hade rätt!


RSS 2.0