irinka

Under denna vecka har jag skrivit tre nya låtar. Två av dem kommer jag att sjunga med mina småtissar(6-7) åringar. En av låtar ägnade jag åt katten Leo efter samtal med en av mina elever.

- Fröken Irina, du berättar så mycket om Leo, sa en pojke till mig i tisdags, men har du ägnat någon sång åt honom?
Jag blev tyst. Jag har skrivit mer är 100 låtar på svenska för barn men jag har aldrig skrivit om min käraste vän Leo.
- Jag ska ändra på det, lovade jag till pojken.
Samma kväll satt jag med gitarren och kompade till min egen melodi.. sedan kom det spontant en text, en rolig text om min katt.
Första versen låter så här:

Jag har en vän,
den är min katt,
han väcker mig
varenda natt.
När jag är trött,
då är han pigg
och vill leka med mig...
Han springer runt,
han jamar högt,
han skrämmer bort
min vackra dröm,
han tvingar mig att kliva upp,
men jag vågar säga Nej!

Melodin är glad och jag hoppas att barnen kommer att tycka om min sång.

En annan sång som jag har skrivit under denna vecka, handlar om motion och gympa på skolan ( jag blev inspirerat av hälsovecka).
Första versen låter så här:

Varje morgon klockan åtta,
har jag alltid mycket bråttom.
Springer i full fart till skolan
med min bästa kompis Ola.
Snart ska börja lektionen
och på schemat står motionen,
Vi ska jogga på skolgården
och jag tänker att slå rekorden.
Att springa fort som en rakett,
är det skönaste jag vet.
Gympa ute i den fria,
ger så mycket energi, ja!

Sång nummer 3 ägnade jag åt ungdomarnas problem i samhället och den är ett rop efter hjälp och förståelse...

Jag är ensam i hela världen,
ingen saknar mig, ingen ser mig.
Vandrar runt som osynlig skugga,
lever livet som kallas "duga".
Skriker högt men min röst försvinner,
ingen tröst men tomhet här inne.
I min själ och i min svaga kropp
finns bara smärta och inget hopp.

Självklart, avslutas sången med ljusare tankar....

Min kära man har visat mig en gång till vem som bär byxorna hemma. Halva dagen har han ägnat åt att skruva, spika, sätta ihop möbler. Igår köpte vi ett fint datorbord med massa lådar och tillbehör till hans rum så idag har han satt igång med det. Jag skulle aldrig i mitt liv klara det. Jag har bara sett ritningar och upplevde ett stort behov att ta friskl luft. Medan jag har promenerat ute i skogen och lyssnat på fåglar har min man jobbat hårt och allt blivit färdigt ganska snabbt.
Jag är stolt över honom, självklart. Tack denna fantastiska människa är jag så energifylld och inspiratiosrik. Igår ägnade jag en dikt åt honom:
Du är mitt allt - min vän, min man, min bror,
Min domare, min älskare,min Gud.
Du är min kärlek, min svaghet, min tro,
min glädje, mitt hopp och mitt förnuft.

Som vän är du rättvis, omjuk och cool,

du lyssnar på och stödjer mig i allt.

Du skyddar mig liksom en store bror,
du följer mig i livet överallt.
Jag känner mig utvald och speciell,
med dig, min underbara, kära man,
du gör mig lycklig, värdefull och hel,
du lär mig vemär falsk och vem är sann.
Som domare är du rättvis och klok,
Du peppar mig och ger mig stimulans,
Jag läser upp för dig min nya bok,
du hittar alltid tid och jag får chans...
Som älskare är du den som ger mer
än får tillbaks, din kärlek är som eld.
Den värmer starkt men bränner aldrig mig,
den väcker lust i hjärta, kropp och själ.
Som Gud ger du mig Tro och visar väg
från Ovisshet till Livets Paradis,
om jag har tagit nåt felaktigt steg,
och har misslyckats vet du var jag finns..
Oväntat har du kommit i mitt liv,
min vackra prins från ett olyckligt land,
Din väg var lång och även tusen mil
har inte hindrat dig att få min hand.
Jag älskar dig och varje ögonblick
vill ha dig bredvid mig så stark och stor,
Jag känner mig otrolig yng och snygg
med dig min vän, min man, min store bror!!!!