Förlåt mina läsare att jag har nästan glömt om att jag har en egen blogg att ta hand om.

Livet i Stockholm har sugit in mig  i sin enorma" käft" förlåt för ordval men jag känner mig  inte så poetiskt just nu...När klockan visar nästan 23 och jag har inte en minsta vilja att somna känns det lite oroande. Imorgon måste jag kliva upp vid 6.00 tiden och vara i bra form med tanke på intensivitet som i morgons dag kommer att erbjuda.

Skit samma, jag måste tröttna min hjärna eftersom  min kropp har redan fått en rejäl stryk av yogapasset. Nu gäller det bara att släppa ut alla tankar som sitter fängslade i mitt huvud och orsakar sömnlöshet.

Katten ,han står inte till med min koncentrerade blick och kapitulerar från vardagsrummet. Nu är jag här ensam med tickande klockan på byrån och skällande hund någonstans ute som hörs så bra denna tid. Jag har lust att skälla, jag med...Inte av ilska neej, bara att alla får höra mig och reagera på min skäll.. för att bara skrämma bort denna otäckta tystnad och tillfällig ensamhet( älskade make är på resa)...Sov gott alla!

 

Det har blivit en ny vana med min flytt till Solna. Jag kan inte sova länge på helger. Jag vaknar vid 7-8 tider och känner mig utvilat. Då klär jag mig. äter en lätt frukost och tar mig ut på en joggingstur.

Det är sagolikt vackert ute i skogen och vid Solna stranden på morgonstimmarna. Jag njuter av naturens nakenhet och tar i mig alla ljud, alla dofter, alla förger och alla oväntade små överraskningar. Denna morgon blev inget undantag. Jag hade så kul på min joggingstur!

   

 

 

Ikväll hade jag en liten fest. Det ägnades åt min födelsedag. Jag fyllde år den 12 september, det hamnade på torsdagen och min man bjöd mig då på en härlig middag på restaurangen Lejon där vi satt i två timmar och njöt av god mat och vin och av varandra...Men jag ville fira min dag med min älskade dotter, barnbarnet och svärsonen och även med min bästa kompis Liana. För att kunna samla dom alla flyttades firandet till 28 september. Men bästis kunde inte komma, tyvärr, så det blev en härlig middag i kretsen av familj. Min man och jag passade på och gratulerade våra ungdomar med en vacker bukett och en gåva på deras 1 års bröllopsdag som är imorgon.

Barnen avvek efter 20.00 för att prinsen skulle lägga sig och sova. Proppmätta och nöjda avslutade vi kvällen med en äventyrsfilm.

 

    

Nu är det över. .Läsåret tog slut och jag känner mig tom och lite nedstämd.  Igår hade vi en skön skolavslutning där vårt personalband fick spela. Det kändes så roligt. Jag skulle vilja gärna kunna filma sådana härliga stunder men jag hade ingen som kunde ta på sig ansvaret att fotografera och filma. Nästa år bjuder jag dit min dotter med barnbarn, kanske blir det något för dom?

Denna gång var jag inte lika nervös som på min första skolavslutning här. Men natten blev ändå sömnlös och klockan 5 på morgonen lämnade jag sängen. Jag bestämde mig för att ta en lång promenad till skolan( cirka 10 km.) för att väcka mig ord enligt.

Promenaden var härlig. En nyvaken Stockholm mötte mig med sitt vackraste leende. Solen badade naken och från Västerbron åskådade jag solens kärleksfulla lekar.

Det blir nog en härlig dag, blev min första tanke.

Klockan 8 var jag framme på skolan och vid scenen på skolgården pågick förberedelserna i full fart. Min musikkollega Staffan pysslade med massa sladdar och mikrofoner och alla instrument stod redan ute.

Vid 8.45 var allt inkopplad och vi, musiker, påbörjade genrep.

Alla föräldrar stod och lyssnade på vårt spelande. Men det var inget fel på. Vi spelade jättebra och alla låtar satt. En enda sak som var jobbigt för mig att det var jag som skulle vara solist i alla sånger och sjunga istället barnen. Vissa låtar hade så höga toner att även min falsett klarade inte dom.

Men man vänjer sig till allt. Jag försökte ignorera så stor objuden publik och vi repeterade alla 7 låtar. Sedan hade jag 6 minuter på mig att springa in och byta kläder. Jag tog på mig min vackraste kjol i beige, matchande blus och vackra högklackade skor . När jag kom ut och smög förbi föräldrar som såg mig nyss i jens och tröja och mötte deras beundrande blickar.

9.30 började skolavslutningens ceremoni. Mina ettor och tvåor levererade ett fantastiskt uppträdande med rörelser och vackert sjungande. Förskoleklasserna sjöng vackert och starkt en av programmets svåraste låtar...men de gav järnet!!!!

Ettorna som jag skrev dikter till läste dom så fint att många fick tårar.

Ja, mina underbara, vad ska man säga: sådana ögonblick förlänger livet!

Föräldrarna var mer att nöjda. Under dagen fick jag massor av kramar och tiotals fina komplimanger. Skolavslutningen blev en upplevelse! Jag mina underbara spelpartner, vad glad jag är att ni finns på denna skola!!!!

 

 

 

Två dagar i rad hade jag inte kamera med mig och missade så många sällsynta upplevelser att jag nästan hade blivit arg på mig själv. Hela vintern hade jag kamera i min rygga och fotade ointressanta och deprimerande miljöer men nu när livet kokar omkring mig, har jag plötsligt blivit för trött för att bära en 100 gram tung kamera.

Det som jag hade missat att fånga på bilden går inte att återställa men jag kan ju beskriva dem bilderna med hjälp av ord. Det blir inte lika tydligt men ändå ska jag försöka.

Igår på lunchrasten vid 12 tiden tog jag mig ner till bryggan som ligger i närhet av min skola. Jag hade planer att slappna av en stund och lyssna på vind och vågor. Vid bryggan fick jag syn på en stor båt som fortfarande var på en lång avstånd men som gjorde så mycket oljud! Efter en stund förstod jag hela saken. På båten fanns nybakade studenter och ganska snabbt blev det klart att de skulle gå i land nära min brygga.

Oljudet växte med varje minut och på kajen samlades massa människor som väntade på båten. En stor grupp med tamburiner och konstiga trumpeter började sina välkommens sånger. Jag blev faktiskt riktigt imponerad av deras skickliga spelande. På båten dansades det vilt och många studenter hade olika flaggor på sina axlar. En av tjejer i slöjan  dansade med en iransk flagga och vid kajen väntade på henne hela orkester av iranier med tamburiner.

Båten kom närmare och närmare och jubel växte och växte.

Jag såg några föräldrar som väntade på sina "studenter" i lugn och ro och tittade med stora- stora ögon på "spelmän" som stal hela festen.

När studenter klev av båten  blev det en annan svängning där. I vissa länder är det kanske helt normallt att spruta champagne på nybakade studenter och alla som står i närheten. Men i Sverige vill man inte få  sin vackra kavaj eller kjol nerblött. Stackarna ni som stod där och visste inte hur ni skulle reagera när

helt främmande människor sprang runt med stora flaskor och jagade sina "studenter". Och du lilla mannen som hade en ljus kavaj som fick massa stora fläckar vilken tålamod har du verkligen!

En somalisk flicka/student samlade på bryggan en hel by. Jag undrade bara var alla män tog vägen för att det fanns bara massa somaliska kvinnor och dom försökte blåsa i konstiga trumpeter men iranier med sina tamburiner tvingade dom att "hålla käften"..

Medan en blond blyg flicka fotograferades med sin hund och sin lilla familj bestående av pappa, mamma, store bror och pojkvännen, dansade iransk flicka galet med minst tjugo olika gosedjur/presenter runt halsen och jag blev imponerad att dem inte störde henne. Jag tänkte på min stackars hals som inte orkar att bära en vanlig halsband...och här var det minst tjugo olika gosedjur och plus en stor flaska (leksak) av champagne.

Jag avundades denna flicka..Inte för att hon fick så många presenter, nej för att hon hade så många vänner och släkt som kom och delade hennes glädje...trots att hon hade en iransk flagga på axlarna...

 

 

Det var en fantastisk dag igår som man verkligen inte ville missa. På morgonen hann jag med att ladda batterierna vid Karlsbergs slott, klockan 2 var jag i gamla stan och lyssnade på en fin musik, på kvällen njöt jag av sol och värme på bryggan. Sådana dagar fyller kropp med energi och krafter.

Sommaren i Sverige är en upplevelse om det inte regnar. Det gjorde inte igår. Så njöt jag av naturens kärlek och ömhet...   

Ja, mina underbara, denna ljusa dag har kommit!

Idag har jag haft min sista exsamenation på universitetet!  Så nu är jag färdig med mina studier och kan äntligen andas ut! Overkligt! Studierna har naturligt blivit en del av mitt liv och om ni har bara vetat hur många timmar sammanlagt har jag spelat på olika instrument. I mitt sista projekt redovisade jag mina framgångar med dragspelet som har blivit min ständiga vän och som har berikat mina lektioner med många svängiga melodier.

Efter en tung dag med en del redovisningar och pedagogiska diskussioner gick vi alla( exsamenerade) på stan och år på berömda restaurangen Rice på Nybrogatan. Alla var glada och nöjda med en god buffé och en härlig stund av prat.

Hej då studier! Jag kommer inte att sakna er, men jag kommer att sakna mina fantastiska kurskamrater  och alla roliga stunder vi hade tillsammas!.

 En fantastisk morgon som inte går att missa. Öppnar ögonen kl.7.00 och känner mig utvilad och pigg. Tar en kopp kaffe med mjölk ute på balkongen och suger in i mig alla dofter och ljud. Kan det här kallas för LYCKA? Jag det kan det för att jag vill att detta ögonblick tar aldrig slut.

Att gå ut tidigt på morgonen en söndagmorgon är både spännande och utmanande. Jag vill se naturens nakenhet efter en lång natt och bara enda tanke om att jag kommer att vara först som ser vissa saker värmer mitt hjärta.

I skogen blir jag lite yr i huvudet av all syre som trängs i min kropp. Det luktar så gott! Jag har längtat så många kalla månader för att kunna njuta av all det! Njuta och tacka Gud för att jag finns på denna Jord och kan åskåda all detta!

Första maj åkte jag till Moskva och där tillbringade jag 11 dagar med min stora ryska familj. Vädret var underbart och resan lämnade många fantastiska upplevelser.

Tänk, hur mycket olika saker/aktiviteter kan man hinna med på en dag! Om det handlar självklart om en solig varm vårdag när kroppen är fylld med energi och glädje och allt som man gör känns så motiverande och inspirerande!

Jag vaknade kl. 7.00 trots min lediga studiedag och kunde inte avstå från en utmaning: att ta en morgonpromenad vid stranden, fram till Karlsbergs slott. Dar fick jag ligga en stund på bryggan och njuta av alla dofter och fåglarnas morgonsång.

Klockan 9 var jag hemma och lagade mat för lunch. Sedan åkte jag till Nelia och tillbringade tre timmar i sällskapet med vår lilla prins som berikar mitt liv med nya upplevelser och väcker i mitt hjärta så många olika känslor.

Vi tog en lång promenad vid Lillsjön och hade en lång pratstund med min dotter. Prinsen sov och naturen bjöd oss på många vackra bilder. Livet är så underbart!!!