irinka

Nu är det över. .Läsåret tog slut och jag känner mig tom och lite nedstämd.  Igår hade vi en skön skolavslutning där vårt personalband fick spela. Det kändes så roligt. Jag skulle vilja gärna kunna filma sådana härliga stunder men jag hade ingen som kunde ta på sig ansvaret att fotografera och filma. Nästa år bjuder jag dit min dotter med barnbarn, kanske blir det något för dom?

Denna gång var jag inte lika nervös som på min första skolavslutning här. Men natten blev ändå sömnlös och klockan 5 på morgonen lämnade jag sängen. Jag bestämde mig för att ta en lång promenad till skolan( cirka 10 km.) för att väcka mig ord enligt.

Promenaden var härlig. En nyvaken Stockholm mötte mig med sitt vackraste leende. Solen badade naken och från Västerbron åskådade jag solens kärleksfulla lekar.

Det blir nog en härlig dag, blev min första tanke.

Klockan 8 var jag framme på skolan och vid scenen på skolgården pågick förberedelserna i full fart. Min musikkollega Staffan pysslade med massa sladdar och mikrofoner och alla instrument stod redan ute.

Vid 8.45 var allt inkopplad och vi, musiker, påbörjade genrep.

Alla föräldrar stod och lyssnade på vårt spelande. Men det var inget fel på. Vi spelade jättebra och alla låtar satt. En enda sak som var jobbigt för mig att det var jag som skulle vara solist i alla sånger och sjunga istället barnen. Vissa låtar hade så höga toner att även min falsett klarade inte dom.

Men man vänjer sig till allt. Jag försökte ignorera så stor objuden publik och vi repeterade alla 7 låtar. Sedan hade jag 6 minuter på mig att springa in och byta kläder. Jag tog på mig min vackraste kjol i beige, matchande blus och vackra högklackade skor . När jag kom ut och smög förbi föräldrar som såg mig nyss i jens och tröja och mötte deras beundrande blickar.

9.30 började skolavslutningens ceremoni. Mina ettor och tvåor levererade ett fantastiskt uppträdande med rörelser och vackert sjungande. Förskoleklasserna sjöng vackert och starkt en av programmets svåraste låtar...men de gav järnet!!!!

Ettorna som jag skrev dikter till läste dom så fint att många fick tårar.

Ja, mina underbara, vad ska man säga: sådana ögonblick förlänger livet!

Föräldrarna var mer att nöjda. Under dagen fick jag massor av kramar och tiotals fina komplimanger. Skolavslutningen blev en upplevelse! Jag mina underbara spelpartner, vad glad jag är att ni finns på denna skola!!!!