Regnig men hel fantastisk midsommardagens morgon!
Regnet slog desperat på mitt fönster när jag öppnade ögon imorse vid 8.00 tiden. Kroppen kände sig utvilad efter 8 timmars sömn och regnet kunde inte hindra mig från min vanliga morgonjoggins runda. Smög ut utan att väcka min snarkande man och min snarkande katt. Tanken slog mig att mina pojkar liknar varandra mer och mer, de blir tjöckare och lattare,älskar att sova länge och orkar mindre och mindre.
Bye, boys, viskade jag i rummet innan jag försvann bakom dörren. Jag tänkte inte bli smittat och påverkat av regnnostalgi. Mitt livsprinsip låter ju som vanligt:det finns inte dåligt väder, det finns bara dåliga kläder och... latthet...
Morgonen var ung och naken. Det luktade så gott i nyvaknade skog! Och fåglarna, de utmanade morgonen med sina oändiga melodier! Vid Båthuset gjorde jag ett försök att hitta min vän, hemlösa katten Mursik. Jag hade inte sett honom på ett par veckor. Men när jag sa Kiss, kiss, så dykte han ut från ingenstans, lika hungrig och glad för att se mig som vanligt. Tur att jag hade med mig i fickan en porsion av Rojalkanin foder! Tänk vad glad han blev!
Jag fortsatte springa vidare till Karlsbergs slott och njöt av ensamhet och ett härligt dejt med naturen på tu hand.
