En dag med sol och harmoni
Det finns jag redan igår att solen skulle komma tillbaks. Himlen var otroligt vacker igår kväll och jag sprang efter kamera för att ta en bild. 
Hoppades på att dimman skulle försvinna och återställa balans i min kropp och nämligen i mitt värkande huvud.
Otroligt men jag sov gått utan värk. Redan kl.8.30 kände mig pigg och fylld av energi.
- Denna dag kan vi inte missa, slog tanken.- Det blir en lång utflykt med picknik ute i naturen..
.....Det blev ingen picknik... Min man vaknade med en stark ont i ryggen och kunde inte röra sin höger hand. Det blev massage med salva, varma kuddar och mm. Han valde att stanna hemma för att inte försämra saken.
Men jag kunde inte avstå av min starka frästelse och gav mig ut i naturen på egen hand. Gick samma sträcka som jag kanske hade gått minst 10000 gånger på alla dessa år men ändå kände mig överraskad och förtrollad...
och blev belönat av naturen- hittade en kantarell plats. Det blir en god kantarellsås till nästa helg!
Dimman +huvudvärk =sant
Dimman fängslade vår stad i onsdags. Sen dess har jag haft en fruktansvärd huvudvärk som fortfarande plogar mig. Fyra dagar i rad förstör dimman alla mina planer och jag önskar bara att allt tar slut och solen kommer fram igen.. Då försvinner kanske huvudvärk eller annars måste jag gå till läkare...
Jag hade planer att åka med min man till Sidsjö och tillbringa där ett par timmar. Men huvudet värkade hela natten och jag steg upp väldigt sent. "Ipren" var inte till en stor hjälp. Utflykten blev av och jag var besviken på mig själv och på vädret.
- Vi kan ta en sväng vid havet, sa min kära man.- Havet brukar bota din smärta bättre än tabletter.
Han hade rätt. Efter två timmars promenad i höstens rike mådde jag mycket bättre.
Och dumma dimman kunde inte göra mig ledsen..
Vid Fläsjan såg vi två svanar ... i dimman
Min lilla man trivs ute i naturen
Katten Leo älskar klassiker
Att min katt är musikalisk och tycker om musik visste jag för länge sedan. Men hans intresse till gamla klassiker uptäckte jag i tisdags. Jag satt i köket och lyssnade på många gamla klassiker som länkades på dator en efter en. Katten dykte upp när jag sjöng Sailing tillsammans med Rod Stewart. Det verkade att han älskade musiken. Han satt nära dator och började stirra på skärmen. Jag höjde volymen och katten gillade det. Det blev några roliga bilder ...
Jag +havet = kärlek
Det vet min kära man om och vår bostad som ligger 100 meter från havet valde han med en stor omsorg. Han tänkte på mig. Han visste om mina barndoms drömmar där alltid hade funnits plats för havet.
Människor som bor nära vatten hela sitt liv uppskattar inte detta på samma sätt som vi, vattenälskare på distans.
Vattenälskare är mitt eget ord. Så kallade jag mig själv när jag var liten och drömde om att kunna simma någon gång i livet. I ett riktigt hav alltså... Men mitt land låg väldigt långt från havet och jag todde aldrig att min dröm kunde förverkligas på så underligt sätt. Att jag har havet till vardagen...Kan lyssna på vågorna när jag vill, sitta på klipporna och berusas av saltvattens doft när jag vill,behov ligga på stranden varje sommar och springa på toa hem vid behov...
Jag är verkligen lyckligt lottad att jag bor i ett sådant vackert område som ger inspiration till både kropp och själ..
Och jag älskar mitt hav...
Livet är en gåva
Det är många färger,
då är hösten här
och löven virvlar runt
och färgerna så vackra är, sjunger jag på skolan med mina "sötnosar" på musiklektionerna.
Hösten har prisat oss med fantastiska tre veckor rika på solen och värme, färgstarka nyanser och berusande dofter.
Höstens skönhet är obeskrivlig och jag tröttnar inte på att överraskas om och om igen. Ingen dag är sig lik. Och jag försöker att "dokumentera" alla sagolika ögonblick när mitt möte med naturen är mer än bara ett möte...
Jag promenerar vid havet varje kväll minst en timme och besöker min egen"relaxavdelning". En gammal däck som värms av solen på dagen ersätter en strandstol för mig och när jag sitter i den och hör vågornas viskning känns det som om jag ligger i en bubbelpool. Kroppen blir avslappnad och lätt som en fjäder.
Livet är verkligen en gåva tänker jag då när jag njuter av hösten...
Min egen relaxavdelning...
Kvällen är lång i ensamheten!
Kvällen går till sitt slut men doften finns kvar i luften och den ger mig inspiration och vilja att skriva. Radio Guld låter i bakgrunden och gör min ensamhet ännu starkare. Alla dessa 80 talets låtar som nån gång i tiden jag hade varit galen i...
Katten är inte heller till nån hjälp under sådana trista kvällar. Han gömmer sig i min mans arbetsrum och sörjer hans frånvaro på sitt sätt. Jag vet att katten saknar José lika mycket som jag. Men han kan inte prata och vi kan inte ge stöd till varandra. Visst får han sin tonfisk och glömmer bort bekymmer. Ligger och sover, snarkar och nyser lika högt som José . Det finns åtminståne någon tröst i den..
Kvällen har varit lång. Efter jobbet har jag gått 6 kilometer med stavar, har ätit en enkel middag bestående av tomatsoppa och bönsallad, har sjungit en ny /very old!!!) klassiker Sailing av Rod Stewart, har legat en kvart med ansiktsmask och klockan visar fortfarande 20.00. Nu blir det lugn läsning av En plats i solen av Liza M.
Och sedan - sömn med många drömmar som vanligt!
Min mans arbetsrum saknar honom lika mycket som jag...
Hösten, du är underbar!
Det var på tiden för mig att skriva några rader i min blogg!
Skrivlusten har försvunnit denna höst eller kanske ersatts med många andra fritids sysselsättningar. Det är inte lätt att gå på livet med massa intressen i själen som jag verkligen älskar och vill hålla på. Självklart är det det svårt för mig att landa framför dator när ett sagolikt väder är ute, gudomliga färger, berusade dofter och hög luft.
Så efter jobbet drar jag till havet eller ut i skogen för att suga i mig sista värmen, njuta av magiska solstrålar. Om det finns kvar krafter i kroppen efter raska promenader ägnar jag en timme åt min älskade yoga.
Och innan sömnen kryper ner i min trötta kropp läser jag gärna nåt av Lisa Marklund.
Denna höst har jag blivit besatt av en gammal musik, 70-80 talets klassiker. Varje kväll sjunger jag nån gammal låt som påminner om min ungdom och sprider varma minnen i kroppen. Beatles står nu på listan. Let it be är min favolåt, förresten och jag är riktigt bra på den...
Trots allt hittar jag tid åt många andra saker: matlagning, aerobiks, växtplantering mm. Idag har jag pratat nästa två timmar i telefon med min älskade mamma och syrra och sedan har jag skrivit 5 brev till mina kompisar.
Men dagens höjdpunkt var min utflykt ut i naturen med min älskade man. Han arbetar i Stockholm och kommer hem på slutet av vecka. Gissa hur mycket saknar jag min klippa och vill verkligen omvandla våra 2 helgdagar till upplevelse. Och det lyckas jag med alltid! Fråga min älskling!!!
Tacopaj åskar min "prins"
Nan är ingen romantik men jas smittar honom med mina tokiga ideer.
