Julafton med starka grepp...
Det var verkligen kallt idag trots solens försök att skicka lite värme och ljus till vår nedfrysna värld. Min vackra balkong omvandlades till issiga slott och även katten Leo i sin tjocka päls kände sig hjälplös på balkongen, hans korta ute besök avslutades med galopp tillbaks i det varma rummet. Det brukar han inte göra annars på sommaren...
Jag övervägde länge om jag skulle lämna min varma lya och våga "sticka" näsan i kylan. Till slut övertalades jag av glada solstrålar och tog mig ut till stranden.
Bilden som jag fick uppleva var sagolik och magisk. Jag hade kameran med mig som vanligt och tog några bilder.
Att ta en lång promenad var min önskan men kylan tog hårda grepp i mig och efter bara en halvtimme var jag tvungen att återvända hem till kattens stora glädje.
Lunchen som bestod av potatissoppa med champinioner och varma småbröd med ost dämpade nedkylnings syndrom i min kropp. Det var verkligen gott!!!
Jag tog en tupplur som varade nästan i två timmar( tuppkoma) och vaknade pigg och glad . Då var det dags att duka julbord ala Irina.
Jag tycker inte om matslöseri. På julbordet brukar vi alltid ha det vi tycker om : ryska röror med sil och ärtor, gravad lax, kokta ägg med kaviar, salami, oliver och varm rätt.
Det är inte mat som klär bordet, det är dem som sitter med dig och delar mat gör fin stämning. Jag hade trevligt med mina älskade killar( min man och katt).
God fortsättning!
God Jul önskar jag er alla!
God Jul önskar jag er alla och Gott nytt år!!!
Dan före dan före dan
Jag jobbade igår på skolan och hade stor tur att stänga på fritids. Men det gjorde nog inget, min lilla man skulle komma hem från Stockholm efter 20.00. Jag hade bra tid på mig. När jag stänhde skolan 17.00 upptäckte jag att alla dörrar i min bil blev ihjälfrysna så att jag inte kunde ta mig in. Det tog minst 20 minuter för mig att värma upp föraredörren med hjälp av varm tråsa och en hink av varmt vatten. Mina händer frös so aldrig förut, näsan tappade känslan och när jag hade satt mig i bilen upptäckte jag att termometer visade förskräckliga -27 grader, Rekord denna vinter utan tvivlan..
Jag kom hem trött och kall som en snögubbe, satte på TVen och fick kall dusch när jag såg nyheter. Tågkaoset son rådde överallt, ledsna och trötta julfirare. På en gång ringde jag "min" jultomte, men till min stora glädje satt han på tåget mot Sundsvall. Denna glada nyhet fyllde min kropp med energi och jag som trogen tomtemor började förberedelserna till julafton. Katten Leo fanns på min sida och nosade på alla mina frukter som fanns på bordet.
Min älskade Tomte ringde mig vid 19.30 och meddelade att tåget drabbades av signalfel och skulle fortsätta köra sakta, bara 50 km i timmen. Detta betydde att det skulle bli försenat med 1,5 timme.
- Bara att ni kommer hem, lugnade jag min Tomte, jag kommer att vänta på dig hela natt...
jag behövde inte vänta på min Tomte hela natt. Han kom hem vid 21.30 tiden och då åt vi god middag.
Tack, Gud, att min älskling är hemma!!!!
Jag välkomnar Julen
Nu hörs det mina julsånger på vår våning. Jag sjunger om Jul på 5 olika språk och hoppas på att mina grannar bara njuter av min röst. Ingen av dem i alla fall har knackat i väggen och detta är en bra tecken.
Julen regerar hemma hos mig och jag har skaffat en julstämning som passar just mig. Min man jobbar i huvudstaden och styr inte så mycket min inredning så jag har fullmakt denna jul. Även Leo verkar har tappat intresse för alla glittrande saker och har slutat att reta mig med små skadegörelserna då och då. Tack och lov!
En sådan underbar början på vinter har jag längtat efter
Idag har vi fått en vacker solig hälsning från Gudarna. Dagen har varit kort men magiska solen har gjort sitt och har omvandlat den till en upplevelse. Jag kunde inte stanna hemma trots att jag hade massa saker att fixa och ordna. Men alla sysslor fick vänta, jag kunde inte avstå från efterlängtade promenad i solen.
Vi människor behöver vitamin D för att må bra. Fisk ersätter den lite grann men solen ger tusen gånger mer än alla vitaminer tillsammans. Den sprider i kroppen lust att leva och uppskatta varje ögonblick.
Just denna underbara känsla har jag fått uppleva idag igen när gudomliga solstrålar har smekt mitt ansikte och kyliga vinden kysste mina läppar.
Vinter, du är fantastisk!!!
December har fyllt min kropp med lycka
Ho, ho ho,
Finns några trogna läsare kvar? Och ni säkert undrar vart min skrivlust har tagit vägen.. Nej, den finns kvar och jag har skrivit massa saker men inte i min blogg. Igår publicerades en av mina krönikor i ST. På hemmaplan i Vitryssland går det ännu bättre.
December har varit en riktig höjdare i mitt ändå turbulenta liv. Efter några tråkiga händelser med mina familjmedlemmar (farbrors död, min mans svåra infektion, systers sjukdom) i oktober/november hade jag inga krafter kvar i slutet av november och var väldigt nära att gå i väggen igen...
Men sedan åkte jag till Stockholm och tillbringade 4 dagar med min underbara familj, min man, vår dotter Nelia och hennes sambo Thomas. Min älskade katt Leo följde med och min lycka var hel. Jag behövde inte oroa mig om någonting, all min största rikedom i detta liv- min familj - var med mig...
Resan piggade upp mig och belönade med underbara upplevelser. Jag älskar Stockholm, det vill jag bara skrika högt, denna magiska stad planterar inspiration i min kropp och själ. Jag älskar min fantastiska familj och tackar Gud att jag går på livet med så underbara människor som bryr sig om mig och vill att jag ska må bra!!!
Jag tog massa fina bilder som jag vill dela med er...
