Sammanfattning av Kubaresan
På lång resa med stor kärlek och längtan
Jag tillhör den gruppen av svenskar som reser utomlands årligen för att kunna tillfredställa ett av sina största behov - umgås med sin familj, gamla vänner och bekanta. Att packa resväska har blivit en hel vanlig rutin i mitt liv efter jag har gift mig med en man från Kuba och har lämnat mitt hemland Vitryssland. Trots att jag har bott i Sverige i tolv långa år har jag fortfarande svårt att acceptera att våra familjer är splittrade över hela världen. Mitt hjärta och min kropp pendlar mellan Kuba och Vitryssland, USA och Ryssland där finns livets största rikedom: mina anhöriga och vänner.
Resor till Vitryssland och Ryssland där bor min lilla mamma och två systrar med sina stora familjer är mer spontana och oplanerade medan resor till Kuba och möte med kubansk släkt är en efterlängtad dröm som ibland kan förverkligas efter hela... sju år!
Att besöka Kuba som turist för att uppleva världens skönaste strand Varadero, njuta av gamla bilar i vackra Havanna och "smaka" på kubansk kultur är en sak. Att åka till Kuba för att umgås med sin kubanska familj och ge dem så mycket värme och kärlek som du bara kan - är en annan sak.
Jag planerar noggrant mina resor till Kuba, jag är inställd på att utnyttja varje sekund för att "duscha" mina anhöriga i kärlek och uppmärksamhet, jag drömmer om långa promenader på Havannas livliga gator där jag får berusas av oceans doft och vad händer? Jag flyger dit i kalla november och insjuknar i magsjuka redan på tredje dagen efter smakprov av sällsynta frukter eller kranvatten. Och då tar drömmarna slut.
Så hände mig för sju år sedan. Min resa till Kuba blev en katastrof . Jag låg sjuk hela nio dagar av tretton. Jag missade allt: umgänge med familj, utforskning av Havanna, oceans uppfriskande och inspirerande vågor.
Denna gång ville jag inte upprepa samma fel igen. Inga konstiga frukter och bara vatten på flaskan - tog jag ett hårt beslut som skulle bli nyttigt till alla er som tänker resa till Kuba någon gång.
Som turist behöver man inte stora packningar när man reser till Kuba. Min rekommendation är enkel: några par shorts, korta kjolar och linnen, bekväma skor för svettiga fötter, keps eller hat som är ett måste mitt på dagen när även asfalten börjar smältas av starka solstrålar, solglasögon och solskydd helst med högsta faktor.
Jag åker till Kuba med enorm stor väska fullproppad med presenter, mediciner, suvenirer och foto album. Till min kubanska familj vill jag så klart"frakta" en liten bit av Sverige: i resväskan får plats en svensk flagga, några tröjor med svensk symbol, en ask Alladin, en tub av Kalles kaviar och några cd med svensk musik.
Havanna möter oss med 20graders värme och kvävande stink av avgaser. Svärmor är klädd i varm kavaj och klagar på kalla fronten som har orsakat temperaturminskning och " kyla". Jag trivs däremot underbart med kubanska "kylan" efter långa svenska vinter och skänker bort alla mina varma kläder till mina "nedfrysna" släktingar. De är nöjda och mycket pratsamma. Jag ställer in min klocka till en lokal tid (sex timmar bakåt) och fortsätter njuta av årets längsta dygn som innehåller hela 30 timmar.
På morgonen överraskas jag av ovanligt högt ljud från gatan. Bilisternas tuttande som en speciell hälsning på Kuba har fungerat bättre än väckarklockan. Där förstår jag från första dagen att mina sovmorgnar ska bli en dröm. Det luktar gått i hela huset och glada svärmor "trollar" i köket med hela stabben av släktingar för att tillfredställa svenska gäster med en festlig mat.
Kubanerna älskar mat och trots brist på många varor imponerar med sitt goda kubanska kök och matlagnings fantasi. Bönor, linser och kikärtor, ris, grönsaker och frukter är basämnen i kubanska maträtter.
Efter en enkel kubansk frukost som består av ett glas av nypressad ananasjuice, en hård macka med smör och en bit av kubansk paj (panetella) tar jag med dotter Nelia och hennes sambo Thomas promenad ute i den fria. Vår trio kommer lätt överrens om promenads mål. Vi ville visa Thomas två platser som har haft koppling till vårt liv på Kuba på 90 talet. De platserna är gammal Zoo och Akvarium.
Jag har aldrig sett turister på gammal Zoo i Havanna. Det är mest kubanska familjer som besöker denna plats som väcker mer sorg än glädje.
På Zoo upptäcker vi betydligt mindre djur och fåglar i gemförelse med våra första besök för 19 år sedan.
Många av Zooinvånare överlevde inte en svår speciell period som drabbade Kuba efter Sovjets krasch 1991. Av dotters gamla favorita djur finns kvar bara flamingo, zebra och flodhäst som gömmer sig i träsket och visar oss bara sin rygg.
Jag njuter av färgglada rosa flamingo som var lätt tillgängliga och inte rädda för besökare för 19 år sedan. Nu står dem instängda men ändå vackra som regerande skönheter på Zoo.
Varför är de så få? - frågar jag en zooarbetare som krattar gamla gräset.
- Före detta Zooägaren stekte många av dem till privata middagar, skojar arbetaren och sedan förklarar allvarligt att en del flamingo har blivit flyttade till en annan modernare Zoo som finns i Havanna.
Akvarium imponerar inte lika mycket som i gamla tider. För sex sus(kubanska valutan) som motsvarar ca 60 svenska kronor får vi inbjudan att åskåda några sällsynta fiskearter, hungriga men simvilliga sköldpaddor och en riktig Delfinshow. Delfinerna är fantastiskt duktiga och intelligenta och bevisar en gång till att de är lika kloka som människor.
I Havanna finns det många andra viktiga platser som jag har önskat att besöka. En av dem - nyöppnade ryska katedralen som har väckt en stor uppmärksamhet i latinska Amerika och Ryssland. Som otur är katedralen stängd när jag knackar på porten och jag nöjer mig med ett vackert foto..
För fem "sus"- 50 svenska kronor får jag åskåda Havanna farande i "kokostaxi", ett vanligt men roligt färdmedel som har fått sitt namn av själva kubaner på grund av likhet med kokosnöt. Många nya moderna byggnader överraskar min blick och de uppfräschade Havannas slitna look från mitt sista besök.
Promenaden i gamla Havanna där finns massa små och stora restauranger och kaféer avslutar jag med en trevlig middag som består av kubansk ostsoppa, bläckfisks gryta och himmelskt gott bakelse vid namnet Selva Negra. En otrolig känsla av välbefinnande som paralisserar min trötta och svettiga kropp förstärker jag av en kopp starkt kubanskt kaffe .
Jag betalar 10 sus (ca 100 svenska kronor) för denna goda middag och tillsammans med resten av familj tar promenad på Havannas populäraste och mest älskade plats malekon.
Malekon kallas ibland för Havannas hjärta. Här samlas kubaner efter tunga arbetsdagen och umgås med varandra. Malekon är bästa plats för dejtar av alla möjliga slag.
Att vara på Kuba och missa landets stränder som attraherar och lockar turister från hela världen med sitt diamantrena vatten och sockerliknande sand har känts för mig djupt orättvisst. Men jag har aldrig tänkt mig att ersätta umgänge med kubansk släkt med vistelse på någon fin turistplats med badmöjligheter. Sol och bad hade funnits bara i mina drömmar men inte i planer.
Men drömmarna som lever länge i ditt hjärta kan förverkligas ibland just då du väntar på detta minst. Min kära man har överraskat alla oss med sin inbjudan till bästa kubanska strand Varadero och inbjudan gäller inte bara mig, dotter och hennes sambo men även hans mamma och syster.
Det har blivit en underbar vecka på Varadero med "all inklusive"- allt som dessa ord kan innehålla: fantastiskt god mat, rum med oceans utsikt, natt föreställningar och shower, gemenskap och fina stunder med kubansk familj. 78 åriga svärmor har berikat vår vardag på stranden med sina oändliga minneberättelser och roliga skämt. En turistplats Tortuga(sköldpadda) förtrollar oss alla med sin paradisliknande natur och vänliga människor. Vi njuter av varandra och uppskattar varje ögonblick som vi fått uppleva tillsammans. Svärmors ledsna ögon börjar återställd sin ungdomliga gnista och tillsammans med oss hittar vår lilla kära mamma, svärmor och farmor balans och harmoni.
Vi är enda svenskar på Tortuga men vi representerar Sverige på bästa sätt och är med i alla tävlingar och roliga engagemang.
-Skriv om Kuba och hälsa att svenskarna är välkomna hit, ber mig vänliga och glada kubaner som har omvandlat vår vistelse på Varadero till .. en saga.
Om du har besökt Kuba någon gång som turist kommer du aldrig glömma bort detta land. Om du har familj där borta ska alltid en bit av ditt hjärta finnas med dem. Vänner och familj är största rikedom utan tvivlan. Och jag vet att inga distanser kan förhindra oss från att möta varandra även om vi måste flyga till en annan sida av planeten. Men tro mig 1200 mils långa resa kan upplevas som ett ögonblick om du vet att någon väntar på dig, saknar dig och älskar dig.
