irinka

MIn lilla älskling kommer att resa bort med oss men inte så långt som vi. Han ska gästa hos Nelia ett par veckor. Det är mycket bättre än att lämna han på djur pensionat trots att vår bekant Åke är en fantastisk djurvän och sköter alla djur med hjärta. Men jag vill spara lite pengar för andra kostnader i Vitryssland så att katten ska ha semester hos dotter. Han blir säkert nöjd och glad!
Jag delar mina roliga bilder på min håriga vän som jag älskar som en riktig människa. Jag kommer att sakna honom , så klart!
Så här möter han mig nu för tiden när jag kommer hem..


Han älskar att göra mig sällskap när jag jobbar med dator..

Här tuppade han av med halva kroppen hängande i luften. Undrar vad han har druckit...



Hur man kan klara denna blick utan att ge honom en puss?



- Du är inte min fröken, så jag kan lipa så mycket jag vill...



NU ska jag på semester, ha ni så bra!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

NU är det dags för mig att önska er alla en rolig sommar och säga hej då till min blogg. Om några dagar ska jag till VItryssland för att möta min sjuka mamma och lösa massa små och stora problem. Att lämna Sverige i sin bästa sommartid känns orättvisst, jag skulle vilja gärna latta mig här och njuta av naturens skönhet.
Jag vill dela med er mina sista bilder som jag har tagit idag. Jag har ätit första smultron och jag har legat på varma sanden och lyssnat på fiskmåsarna nästan till klockan 19.00 ( efter jobbet). Där får man krafter och inspiration, slappnar av och tar bort stressen.
Hoppas att jag får njuta mer av sommaren i augusti när jag kommer tillbaks. Jag önskar er alla många harmoniska och upplevelserika dagar!!! 

     Jag är väckt av bussiga solstrålar som leker kurragömma på mitt ansikte.

- Det är inte klokt att natten är slut, mumlar jag för mig själv och kastar en hastig blick på klockan. Den visar 4.30 och med stor lättnad försöker jag gömma mitt ansikte djupt i täcket bort från solens irriterande ljus.

- Sova, sova,  pulserar i mitt huvud och jag känner hur min kropp återlämnas sakta till sömnens makt. Jag hinner se en kort dröm i vilken jag befinner mig i klassrummet där många av mina elever testar sina röstkapaciteter och skriker så högt att väggarna skakas. Jag stänger dörren och springer bort i korridoren men röstarna följer med mig, de växer varje sekund och till slut öppnar jag mina ögon och förstår att allt bara är en dröm. Men rösterna hörs fortfarande och jag lämnar min varma säng och smyger ut på min balkong som ligger tätt intill sovrummet. Där ser jag dem, mina objudna morgongäster, tre fiskmåsar som njuter av frukost -min katts matlåda. De bryr sig inte om alla människor som vill sova och utrycker sig högt och deras irriterande röster väcker alla i närheten.

   Jag öppnar balkongdörren och fiskmåsarna tackar för sig. De försvinner hastigt genom fönstret. Katten Leo lämnar sitt gömställe och kommer fram till mig. Jag ser inte honom för att jag står förstenad vid väggen överraskad och förtrollad av bilden som jag ser framför mig!

Solen tar sitt morgondopp i havet. Den leker med vågorna och tusentals solstrålar omvandlar havet till magiskt spegel. Jag har aldrig sett någon liknande skönhet och min önskan att se mer tar mig till stranden. Jag klär mig och går ut. Där nere bara hundra meter från vårt hus blir jag omkramad av stillhet och tystnad. Vinden kissar mina kinder och leker med mitt hår. Solen värmer min halvvakna kropp och fyller den med energi och styrka, vågorna viskar i mitt öra sin avslappande hälsning.

Jag sitter på stranden och njuter av ögonblicket. Mina ögon avspeglar alla sagolika sommarfärger och vackra nyanser. Doften av starka blommor berusar mitt huvud och jag försöker gissa vilka blommor finns i närheten. Jag blundar en stund och min näsa skiljer tydligt blandningen av nyponrosor och syrener som kryddas av havets saltdoft.

Fiskmåsarna vänjer sig till min stilla närvaro och börjar utforska stranden. En av dem landar på en stor sten som ligger i vattnet och min blick följer den. Då ser jag två vackra svanar som dyker upp från klippornas håll och börjar fiska sin frukost bara stenkast från mig. Deras vackra kroppar omfamnas av vågorna och en otrolig känsla av harmoni och välbefinnande strömmar in i mig.

Jag lämnar stranden och sätter mig på en bänk vid skogen. En stark doft av tallar fyller mina lungor med syre. En kotte landar i närheten och jag upptäcker en ekorre som stirrar på mig från grenen.

Jag tittar på klockan och märker att det är dags att äta frukost och skynda mig till jobbet.

Jag "flyger" hem fylld av naturens krafter och är redo att möta dagen med glädje och lust.

Dagen blir min idag, jag vet.

Hej på er som läser min blogg!
Jag har hittat styrka och mod för att säga tack nej till min min mans erbjudan att titta tillsammans på en spännande film och har stängd mig på mitt rum med hoppet att få lugn och ro med min älskade dator. Konstigt för mig att jag har börjat gilla denna lilla skit och ägna mer och mer tid åt den...
I tisdags publicerades min insändare om nationaldagens firande och jag blev väldigt nöjd. jag vet att jag inte kan förändra så mycket i nuvarande situationen med barn och ungdomar men ändå är värd att komma med förslag, vem vet...
 

Jag vet att KOmmunen inte har pengar för att satsa på ungdomars fritid men ändå finns det hopp att inte allt blir  så mörkt och oroande som just nu.

Det finns alltid ljus i mörkret , brukar jag sjunga för mig själv. Det bli ljusare dagar, det tror jag på...

I fredags hade jag gäster från Zhekiska republiken. De observerade nog vår stora lägenhet med 2 badrum och två balkonger. Jag kände mig lite obekvämt när de utforskade rum efter rum som om de hade varit på något museum.
Jag får altid dåligt samvete när mina gäster "snokar" runt för att jag vet att vi bör renovera några av våra ytor.
Fredagsgästerna såg väldigt bekymrade ut när de hade observerat vår lya.
Och sedan kom deras overraskande uttalande:
- Ni måste vara väldigt rika om ni två kan bo i så stor lägenhet och i såååååååååååå attraktivt område, sa dem.
Att ha skogen, klippor och havet på samma plats är en dröm för många av oss.
Jag satt tyst en stund och förstod att hag behövde en frisk luft. Jag öppnade min balkong med utsikt mot tallskogen och stark uppfriskande luft med dofter av blommor och träd fyllde mina lungor.
- Vad skönt, tänkte jag spontant. Jag behövde inte ens ta uteskorna på mig för att få uppleva  skogens  avslappnande krafter.
Efter trevliga middagen behövde jag vila en stund i lugn och ro. Då gick jag till min inglasade balkong, oppnade fönstret så jag jag fick höra vågornas ljud och.... somnade...
Ja, jag bor verkligen i sagolikt område!

Vilket fantastiskt firande av national dagen fick vi, sundsvallsborna åskåda detta år!

Barn och ungdomar stod i fokus och deras kreativitet och engagemang hade inga gränser.

De ägde stora scenen och spred glädje med sina vackra sånger, de omvandlade gräsmattan på Esplanaden till dansgolvet och smittade alla med sin danslust, de fascinerade med sitt passionerat instrumentspelande, de bjöd oss alla på en minneupplevelse.

Jag var glad att jag inte hade lyssnat på några av mina vänner som valde att stanna hemma denna dag på grund av att "inga kända artister var närvarande på scenen". Jag stod i folkmassan förtrollad av unga talanger( några av dem var mina gamla elever) och en stor känsla av stolthet för vår nya generation hade vuxit i mitt hjärta.

Sundsvall är rik på kreativa, fantasifulla och engagerade barn och ungdomar. Men hur ofta får de möjlighet att visa sig till stora publiken? Det bör väl organiseras mer aktiviteter på hemmaplan där våra unga talanger kan synas, höras och få bekräftelse. Deras engagemang och vilja att dela sina intressen med dem andra kan möjligtvis inspirera de som står utanför samhällets kulturella institutioner och även visa vägen till meningsfull fritid. Ge barn och ungdomar mer chanser att "regera" på Sundsvalls scener och uppleva ansvaret för sundsvallsbornas underhållning. De klarar det galant må du tro!

Jag som har arbetat många år med teater, musik och drama i skolvärlden vet vilken betydelse vuxnas engagemang och inspiration har för alla våra villiga och aktiva barn och ungdomar. Bakom varje duktig dansare, sångare, gymnast eller musiker står en erfaren pedagog som har delat med sin elev sina kunskaper och erfarenheter. Och mina tankar är alltid med den gruppen av barn och ungdomar som aldrig har haft chans att få tillgång till en sådan pedagog, tränare eller gruppledare. Väldigt många av dessa barn och ungdomar behöver verkligen Någon som kan hjälpa dem att lyfta upp sina positiva sidor, stärka självkänsla och hitta sin plats i vårt svenska samhälle.

Jag efterlyser ett stort ungdoms hus som hade kunnat samla alla kreativa och engagerade ungdomar och pedagoger under samma tak där de skulle få mojlighet att förverkliga sina goda idéer och  projekt.  Jag efterlyser en plats där många unga talanger skulle kunna umgås med varandra och arrangera aktiviteter för sina jämnåriga sundsvallbor.  Och där skulle även välkomnas våra "utanförstående och bråkliga " unga människor för att få chans att förverkliga sina drömmar och visa sina dolda positiva sidor.

Då skulle kanske  Sundsvall bli ännu rikare på kreativa och sysselsätta ungdomar och självklart på nöjda och lugna för samhällets framtid vuxna. Vi behöver  verkligen varann !

Vad kul att snart är det sommarlovet!
Jag längtar efter den mycket mer än mina elever. Att vakna klockan 6.30 och åka till jobbet har blivit en riktig plåga för mig.
Min kropp behöver ladda baterierna och jag orkar inte pigga upp mig med vitaminer och kaffekoppar.
Förra veckan hade jah ont i hjärta nästan varje eftermiddagen. Denna vecka har börjat med svåra smärtor i mage och igår fick jag värsta tandvärk. Vad är det för svarta perioden i mitt liv innan semester?
Jag sitter nu med ipren på tandkötet och väntar tills tandvärk upphör. Vi ska åka till Dragborgen med kamratstödjarna från min skola och leka där tillsammans. Hur orkar jag leka när jag vill skrika av smärta? Typiskt mig!

Det regnar ute och humöret är på "topp" även av det.
Jag vill ta täcke och krypa in i sängen och sova......a.
Ha en bra daggggggggg!