Kärleken är vackraste som finns

Veckan gått väldigt snabbt och jag har inte hunnit att bli drabbad av ensamhetssyndromet. Efter jobbet ikväll svängde jag  in på stan för att slösa lite pengar och köpa någon vårfärgad tröja. Min kropp och själ behövde lite stimulans och belöning för hård träning och fint arbete.Från mitt  igårs samtal med älskling som hade letat desperat efter någon present för mig i Chekien förstod jag att chansen att han skulle hitta någonting speciell för mig var väldigt liten. Så ville jag inte vänta på hans hemkomst och min besvikelse och svängde ner  till stan, till mina favorita affärer Fanny och Joy. På Joy hittade jag ingenting som kunde stimulera mig att öppna plånboken men på Fanny hittade jag en vacker gladfärgad tröja som på en gång fångade min blick.
- Den vill jag ha, bestämde jag mig utan tvekan. En snygg vårtröja som kan pigga upp mig på morgonen.
När jag var på väg hem vid 18.30 tiden tänkte jag på min stackars man som hade tagit sig till Sverige med 3 olika flygplan från sin affärsresa. Först flög han 11.20 från chekiska Ostrovo till Wine. Från Wine flög han till Stockholm. Från Stockholm till Sundsvall. 
- Var är han nu? var min tanke när jag körde bil. Uppe i luften någonstans mellan Sundsvall och Hudiksvall, svarade min inneröst.  Där någonstans i mörkret, tänkte jag. Jag tittade lång fram upp i himlen och såg en liten ljusprick.
- Det är nog en stjärna, var min första tanke. Men när  jag inriktate min blick på "stjärnan" såg jag att den rörde på sig. Den kom närmare och närmare och jag såg tydligt att det var ett flygplan som hade sin kurs mot Midlanda.
Då tittade jag på klockan och förstod att det var min mans flygplan och att han fanns där uppe i himlen i ljusande prick.
Mitt hjärta började klappa intensivt medan mina ögon följde planet. Vilken obeskrivlig känsla fick jag att uppleva! Att se en liten pricka på himlen och tänka att min lycka och min största rikedom finns i denna pricka och i Guds händer, väckte obeskrivliga känslor i min kropp.
Nu är han hemma, min andra halvan och jag känner mig trygg och lugn. Jag struntar i att han inte hade köpt någon fin kläder åt mig , det är inte så viktigt. Men jag mötte honom i min nyköpta vårtröja och han tyckte att den var fin.. Men jag var finaste utan tvekan...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0