Kubaresan är över och jag saknar detta land redan nu..
Hej alla glada och välkomna åter till min efterlängtade(hoppas jag) blogg! Jag kom hem från långa Kubaresan i onsdags natt jättetrött och förkyld och bara idag har jag orkat med att ta mig från sängen. Allt känns konstigt, jag somnar och drömmer om Kuba, land som för första gången i mitt liv har fyllt mitt hjärta med stor värme och kärlek.
Ja, det hände en del saker som jag gärna vill reflektera men det kommer att ske imorgon när jag utvilad och kry kan fastna vid dator. Idag vill jag dela med er bara några av 408 kort som jag har med mig från Kuba.
Tankarna snurrar runt i huvudet, jag känner mig förrvirrad över att vara hemma alldelles ensam när bara två dagar sedan hade jag haft runt mig en hel "armé" av kubansk släkt, vänner, granner och bara bekanta.
Resan var fantastisk och jag fick erkänna en gång till att "vänner och familj är största rikedom" precis som jag sjunger i min egen låt Du är inte ensam...Det är så orättvisst att ödet skilde oss från varandra i svåra tider och var och en av oss har byggt sitt eget liv med egen styrka och eget val och nu är svårt att ändra på något även om man vill det från hela sitt hjärta.
Jag har blivit förelskad i Kuba igen...på nytt . Det hände för första gången år 1990 när jag anlände dit för att börja mitt nya liv. Men min förelskälse avbröts av grymma speciella perioden som tvingade mig att fly landet år 1992.
Nu blir det annorlundna. Ingen kan ta från mig min Kuba som lämnade sina eviga spår i mitt hjärta och mitt minne i april 2009. Jag saknar detta land redan nu...
Världens vackraste strand Varadero
På Zoo i Havanna. 
