Hej Havanna!
Vi var på plats klockan 19.10 lokal tid. PÅ flygplatsen möttes vi av glada svärmor, min mans syster Gina och "lille brorsa" Eric. Vi kramades och grät allihopa, allas lycka var stor!
Vi åkte hem i två bilar. Där fanns JOsés pappa David och gammal Olgita som väntade på oss.
Jag kände inte igen David. Efter hjärtinfarkt i somras såg han mycket sliten och sjuk ut. Han påminde mig mycket min pappa så jag brast i tårar... Sedan kramades vi och satt en stund och pratade, bara han och jag...
Jag bytte om mig och vi alla satt på svärmors terras och åt middag. Svärmor visade mig vårt sovrum som såg annorlundna ur efter 7 år. Det var nymöblerat och fräsh, jag trivdes i det.
Svärmor Raquel som jag började kalla för mami lagade en festlig middag för oss alla och vi njöt av varandra..
Vad kul att var med sina nära och kära! Lyckligaste ögonblick i livet eller hur???
Vi åkte hem i två bilar. Där fanns JOsés pappa David och gammal Olgita som väntade på oss.
Jag kände inte igen David. Efter hjärtinfarkt i somras såg han mycket sliten och sjuk ut. Han påminde mig mycket min pappa så jag brast i tårar... Sedan kramades vi och satt en stund och pratade, bara han och jag...
Jag bytte om mig och vi alla satt på svärmors terras och åt middag. Svärmor visade mig vårt sovrum som såg annorlundna ur efter 7 år. Det var nymöblerat och fräsh, jag trivdes i det.
Svärmor Raquel som jag började kalla för mami lagade en festlig middag för oss alla och vi njöt av varandra..
Vad kul att var med sina nära och kära! Lyckligaste ögonblick i livet eller hur???
Kommentarer
Trackback
