Leos påskäventyr i bilder

Det är kul med påskharar, påsktuppar och påskkärringar men varför det inte finns påskkatter? Denna fråga stälde Leo till många olika påskfigurer. Hoppas att han fick ett bra svar. Titta och skratta!!!

- Hej, påskhare! Kan vi umgås lite?



-Jag bryr inte mig om att du är påsktupp, är jag hungrig så måste jag få mat!



- Påskkärringen, kan jag få ett ägg?



!
- Tack, jag tar bara ett



- Påsktuppen, kan vi fira påsk tillsammans?



- Hörru, tupp, livet är så underbart eller hur? Tänk att vi ligger på en moln och nere...nere står Irina och skriker:

Kom ner sötnosar, jag kan inte leva utan er...

 


I am back

Idag har jag fått tid och lust att umgås med min blogg som har tröttnat på tomhet och skriker efter nya tankar och upplevelser. Jag hade haft ganska ostadig hälsa på sista veckor och hade inte haft ork att uppdatera bloggen. Förra veckan plågades jag av huvudvärk och yrsel och avstod av alla kontakter och socialt umgänge.
Jag mår bättre denna vecka, har pyntat lägenhet till påsken, har handlat mycket mat, har fixat rum för mina älskade ungdomar som kommer snart på besök.
Mina växter känner hur jag mår. Till min stora överraskning har jag upptäckt idag att mina två kaktuser börjat blomma. Julkaktuser blommar till påsken! Otroligt!
  Även dem vill göra mig glad och lycklig liksom min älskade katt Leo som har bjudit mig på egna påskäventyr.


Tankarna efter finalen i Globen




Först och främst ångrade jag mig så mycket att jag inte försökte  köpa biljetter till denna otroliga show. Med tanke att just denna helg tillbringade min kära man i Stockholm med betald hotell, jag kunde ju övernatta hos honom eller hos Nelia. Istället blev det en utråkat kväll framför TVen med sovande Leo på sidan.

Visst kunde jag inte missa finalen även om jag stod med strykjärnen i handen och föärsökte att göra i ordning all min vårkläder. Från måndag kommer jag att klä mig glatt och vårig, hej då mörka nyanser till nästa säsongen.
Finalen bjöd på en del överraskningar. Jessica A. var vackraste av alla och hennes breda leende rymdes inte på min tv skärm, undrar vem som hade instruerat henne att ha detta opassande leende till en så sorlig låt.
Pernilla, stackars hon, bytte desperat sin klänning och skor för att få mer röster men... Hon måste ju förstå att hennes tåg hade redan gått. Hennes låt var en enda som hade gammaldagsschlagers anda. Med förgäves...
Andreas J. i sin gröna jacka och sin speciella hängande ställning gjorde inte så mycket på scenen, men låten var helt okej.
Anna, underbara Anna, som på något sätt påminner mig unga Madonna tog tittarnas hjärtan med storm och jag röstade på henne med.  Jag satt med gittaren och kompade hennes låt på en gång, så enkel den var men otroligt vacker. Så nu har jag sysselsättning för dagen, imorgon tänker jag bjuda på denna låt mina barn på skolan. Hur glada kommer dem att bli!!!


Nelias blommor värmer mitt hjärta.

De står överallt, Nelias fantastiska blommor som jag hade fått den 8 mars. Tänk hur lite kan det behövas ibland för att göra en människa lycklig och stolt...Det är jag nu. Jag är stolt över min underbara dotter som gör mig glad om och om. Tack att du finns, min princessa....


Jag och Leo och ingen mer...

Min kära man har lämnat mig ensam och åkt på jobbuppdrag till Stockholm. Vi sågs sist i tisdags kväll och jag hoppades på att han skulle komma hem idag. Men mitt på dagen ringde min älskling och berättade att han kommer att stanna kvar där nere 5 dagar till för att slutföra uppdraget. Tänk hur besviken har jag blivit!

Redan igår hade jag planerat en festlig middag till min mans ära men den får vänta till nästa helgen. Vilken tur att jag har kvar min lilla artist Leo som dämpar min ensamhet och fyller min vardag med skratt och gott humör. Har man så viktig vän på sin sida klarar man vad som helst!




Nu ska vi äta vår festlig middag tillsammans. Medan jag ska njuta av laxfilé med potatis kommer Leo att få sin favorit tonfisk. Trevlig helg på er!


I väntan på våren

Jag sitter hemma framför fönstret och noterar att det fortfarande är ljust ute trots att klockan visar 18.15.  Idag har vi haft en solig dag och med glädje har jag kunnat konstatera att snöhögarna förvinner med otrolig fart och allt tyder på att våren har kommit för att stanna. Inne i mitt hjärta önskar jag det men vi vet alla att här i Norrland kan man bli bjuden på olika överraskningar.
Trots allt hänger vårkänslorna i luften. Jag har slängt för gott min varma dunjacka och har tagit på mig tunn vårjacka. Mössan önskar jag också lägga på hyllan men kalla vindarna biter fortfarande i mina öron.
Skidorna har jag kvar till hands , vem vet vad blir om en vecka. Jag har inte hunnit med att ta avsked med skidspår på grund av mitt oväntat ryggskott. Men det hinner jag göra så klart.
Havet, min underbara vän, ligger fortfarande stilla under ett tjöck lager av is. Fängslat under så många veckor är havet förmodligen väldigt suget på att ta sig fri och jag väntar tålmodigt på vårt första kärleksmöte.
Fåglarna sjunger gladare än någonsing och deras melodier berusar mitt huvud och inspirerar mig till nya dikter...

Livet börjar på nytt,
efter kalla vinter.
Himmel är igen blå-vitt
och styrs av varma vindar.
Fåglar sjunger glatt och starkt
och välkomnar våren,
som kan väcka med sin hand
all natur som sover...



En dag att minnas

Jdag har jag fått möjlighet att känna mig som en riktig lady tack min kära man, älskade dotter och min lilla Leo. De har omvandlat min tråkiga vardag till fest med blommor, kärlek, god mat och uppvakning. Tack mina kära att jag har er i detta liv, ni betyder allt för mig. Tack att jag fortfarande njuter av denna magiska dag 8 mars som alltid har varit mycket specill i mitt liv trots att jag har flyttat hit , till ett samhälle med mycket speciellt syn på kvinliga frågor. Men jag fortsätter att behålla mina egna värderingar vad det gäller kvinnor och män och vill gärna få känna mig som en lady...



MIn mans maträtt:



Min mans bukett:



Nelias vackra bukett:


8 mars- en stor helgdag i Vitryssland(försök 2)

Imorgon kommer alla i mitt land gratulera sina mor, fruar, syrror, kvinliga kollegor med årets största kvinnohelg - 8 mars.

Jag ringde min mor redan i morse och blev jätteglad över att kunna höra hennes glada röst och hoppfulla planer över sommaren. Den är för mig faktiskt största present på denna dag- att kunna prata med min älskade mamma och uppleva denna otroliga känsla av att vara älskad som ett barn. Jag kommer alltid känna mig som ett litet barn medan mina mamma är i livet. Jag berättade för henne om min besvärliga rygg och fick höra många värdefulla råd hur jag kan bota mina besvär.

Min man vill laga min favorit maträtt för att gratulera mig på ett speciellt sätt. Det blir mycket uppskattad av mig just idag när jag fortfarande har ont i ryggen.

Imorgon kommer många här i Sverige prata om jämställdhet och genus...Men jag önskar fortfarande att bli uppvaktad av riktiga hjältar i manliga gestalter och att kunna känna mig så kvinnligt som möjligt!
Grattis på er, mina damer!


Jag välkomnar våren i mitt hem

Jag tycker att vi har fått uppleva en fantastisk vinter detta år. Jag har hunnit med att åka skidor, skrapa bilen, skotta vägen till parkeringen, spela bandy, skada ryggen i kylan mm. Nu bör det vara nog! Jag vill ha våren. Nu!!!
Igår började jag inreda mina rum med massa våriga saker som har hjälpt mig att skapa en vår känsla i alla fall i min själ. Ute är fortfarande kallt och kyligt och grått och tråkigt... Men hemma välkomnar jag våren!!!

I mitt sovrum bytte jag mörka gardiner mot ljusa, våriga...



Jag har ställt fram färgglada ljustakar...



Jag har plockat fram glada buketter:







Leo längtar efter våren lika mycket som jag:


RSS 2.0